Chrysler Building

Chrysler Building

405 Lexington Ave, New York, NY 10174. (Öppna karta)

Beskrivning

Chrysler Building är art déco-skyskrapan i hörnet av 42nd Street och Lexington Avenue, i Midtown Manhattan: 319 meter tegel och stål krönt av glänsande stålbågar och en nålsmal spira. År 1930 var den under några månader världens högsta byggnad.

Dess kännetecken är kronan: sju terrasserade bågar klädda i räfflat, nitat stål som breder ut sig som solstrålar eller ekrarna i ett hjul, genombrutna av rader av trekantiga fönster. På natten ramas fönstren in av ljus, och toppen slutar i en smal nål.

Längre ner är byggnaden en hyllning till bilen. I hörnen på 31:a våningen står jättelika kylarprydnader formade som Merkurius bevingade hjälm, ovanför en fris av navkapslar och stänkskärmar; på 61:a våningen lutar sig örnar ut över gatan som vattenkastarna på en gotisk katedral.

Lobbyn, länge den enda delen av byggnaden som var öppen för allmänheten, är ett skyltfönster för art déco-lyx: väggar av röd afrikansk granit, golv med band av gul travertin från Siena, mjukt ljus som silas genom marmor och bärnstensfärgad onyx, och dörrar och butiksfronter i polerat stål.

Ovanför dig breder Transport and Human Endeavor ut sig, en 34 meter lång takmålning av Edward Trumbull, i ockra och guld, med flygplan, glödande stålugnar och byggnaden själv. Hissdörrarna har intarsia i trä med lotusmönster, och varje hisskorg har sin egen kombination av träslag.

Walter Chrysler, chefen för bilföretaget, betalade tornet själv, som en investering för sina barn. Höjden var resultatet av en kapplöpning: arkitekten William Van Alen tävlade med 40 Wall Street om titeln världens högsta byggnad, och rivalen höjde hela tiden sina planer.

Så Van Alen lät i hemlighet montera en 38 meter hög spira inne i byggnadens topp. I oktober 1929 hissades den på plats på ungefär 90 minuter och gick om både 40 Wall Street och Eiffeltornet: den första konstruktionen någonsin som var högre än 300 meter.

Rekordet höll i 11 månader, tills Empire State Building öppnade 1931. Segern gav inte heller Van Alen någon större lycka: Chrysler vägrade betala hans arvode, och den rättstvist som följde gjorde, tillsammans med den stora depressionen, slut på hans karriär som arkitekt.